Nyss var det min morfars födelsedag. Han skulle fyllt 114. Var född 1898. På det förrförra seklet. Nyligen konstaterade jag att mitt barnbarn mycket väl kan komma att uppleva nästa skifte, 2100. Och det ger mig en känsla av tidens gång och dess svindlande möjligheter. Att man på bara några generationer kan spänna över fyra [...]
Läs mer »
Hamnade bakom den uppburna Dramatenaktrisen A i kassakön på Hedengrens bokhandel i Stockholm. Hon hade ingen kod till sitt plastkort så hon letade efter legget. Det tog lite tid. För trots att biträdet, som hade rätt ålder inne för det, givetvis var fullt medveten om vem hon var och inte alls behövde identifiera henne, så [...]
Läs mer »
Jag föds ensam. Jag dör ensam. Och sträckan däremellan är också den en tämligen ensam resa. Jag vet att det betraktas som en lite gruffig syn på tillvaron, men med tilltagande ålder och erfarenhet hävdar jag att den är alldeles sann. Därför är jag såsom dräng bäst alldeles själv och flocken som drar runt därute [...]
Läs mer »
Så här års är det en del som måste klargöras. Som behöver redas ut och analyseras. Som livets mening till exempel. För sedan nyårsklockorna tonat ut väller alltid, likt en tsunami, samma fråga över mig : vad ska vi med alltihopa till? Och trots att år lagts till år kan jag inte påstå att jag [...]
Läs mer »
Jag har under några år försökt hålla på åtminstone en princip: En in, en ut. Det har väl gått så där. Men den goda tanken är att varje gång jag sätter en ny bok i hyllan, så är det dags att ta farväl av en gammal. Och idén är inte så dum. Jag påminns om [...]
Läs mer »
Ibland är det tyngre än annars. När en bizarr verklighet lägger sin gråa filt tungt över axlarna och omgivningen består av cykloper som stirrar med sitt enda öga ner i mobilerna. Det är säkert ingen tillfällighet att zombierna är de nya levande. För 90 procent av alla jag glodde på i tunnelbanevagnen i morse verkade [...]
Läs mer »
I fredags bevistade jag genrep på Judiska teatern på Djurgården i Stockholm. Där spelas pjäsen Jobs lidande av den israleliske dramatikern Hanoch Levin. Det är ett stycke som i svärta får Norén att likna Bollibompa. Att Job led, det vet alla som läst hans bok i Gamla testamentet. Men i Levins tappning ligger dess trots-allt-happy-end [...]
Läs mer »
Amos har varit i Göteborg i veckan. Ja, flera av oss faktiskt, fast inte på samma ställe. Brita och Kristina representerar kulturen med sin medverkan på bokmässan. Och jag har varit på jakt efter döden tillsammans med fotografen Maria Stèen. Vad det går ut på tänker jag inte berätta nu. Ni får vänta och se [...]
Läs mer »
Jag såg en rubrik som gjorde mig upprörd idag. Det är i och för sig inte särskilt ovanligt. Rubriker upprör mig ofta. Fast inte som den här. ”Ondskan har drabbat oss”, stod det på Aftonbladets hemsida. Rubriken var ett citat vilket syftade på ett tragiskt familjedrama som utspelat sig utanför Sigtuna. Två små pojkar har [...]
Läs mer »
Visst är språket underbart. Det kan användas till det mesta, det kan brukas och det kan missbrukas. Ofta tycker jag dock att pr-snubbarna tar sig väl stora friheter med orden med en kraftig devalvering av värde och innehåll som följd. Så här på hösten när TV-kanalernas sommarlov är över fylls tablåerna av nyheter som ska [...]
Läs mer »
Senaste kommentarer