”Ty så älskade Gud…”, Kristina Lindh, broderi på stramalj 2012.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg har alltid skämts för sitt handarbete. Som tonåring gömde hon inför varje ny förälskelse sina virkade rutor, skriver hon. Att ”ha något för händerna” var bilden av arbetarklassens beröringsskräck för böcker. Symbolen för kvinnors underordning.  I stället för kunskapstörst och självförtroende – ett Bliv-vid-din-läst-broderi för köksväggen. Usch!

Tack vare det senaste decenniets framväxande craftivism kan Åsa Linderborg nu komma ut ur garderoben. Handarbetet har blivit politiskt, radikalt och självironiskt. Nu uppmanar Aftonbladets kulturredaktion läsarna att skicka in sina fräcka, knäppa och angelägna gerillabroderier för publicering.

Jag har aldrig skämts för mitt handarbete. Jag har sytt, stickat och virkat mig genom livet. Med stolthet. Ibland i traditionens mittfåra. Lika ofta efter eget huvud. Lampor blev väskor, gardiner blev byxor. En period fick allting stjälkstygn i lila. När killarna i bandet jag var med i lusläste skivkonvolut och malde riff satte jag mig demonstrativt på en stol bredvid och virkade hyllremsor till det var dags att börja repa på riktigt. Om de tog sig rätten att vara nördar kunde jag minsann göra samma sak.

Jag gjorde som mamma och mormor gjort före mig – hävdade min röst och egenart med hjälp av nål och tråd.

Aftonbladets satsning på gerillabroderi är värd en stor applåd. När andra twittrar – varför inte sy sitt statement? Dagens stick- och virkaktivister har gjort handarbetstraditionen en jättetjänst genom att resa den ur just den bevaranderoll som Åsa Linderborg beskriver.

Men glädjen över att slippa de gamla mönstren är så stor att rörelsen ofta riskerar att mista sin egen udd. Gerillabroderiets nio budord, som också är grundkrav för den som vill delta i Aftonbladets satsning, är symtomatiska för stora delar av dagens craftivism. Där finns å ena sidan energin, upproret och sanningsviljan. Den som fick tusentals amerikanska män och kvinnor att protestera mot kriget i Irak – i garnform. Men där finns också sluggertendensen. Den som förväxlar klartext med förakt och som tror att höjden av subversivitet är att brodera en kuk istället för en blomma.

Den som tvingats viska vill skrika. Den som bara fått vara snäll blir elak. Inget konstigt med det. Men om nålen vill tävla med pennan om titeln Världens mäktigaste vapen måste den fördjupa strategin. Uppmaningen ”Du ska aldrig såra din nästa med mindre än fem stygn” må vara fyndigt formulerat, progressivt är det dock inte.

Gerillabroderiets nio bud är en pinsamt klen grund för den som vill kämpa mot orättvisa och förtryck. Den enda ”makt” den säger sig vilja protestera mot är religionen. Jag hoppas att Aftonbladets läsare har större och mer intelligenta ambitioner än så, och håller tummarna för en våg av broderad revolt mot all den politik som leder till att klyftor ökar och människovärdet kränks. Eller som det står i Bibeln: Du ska aldrig älska din nästa med mindre än fem stygn.

PS. Givetvis gör Amos som Aftonbladet, säljer broderiet ovan till högstbjudande. Pengarna går oavkortat till Reportrar utan gränsers konto till stöd för att täcka Martin Schibbyes och Johan Perssons rättegångskostnader. Vill du lägga bud? Mejla redaktionen@amosmagasin.se .

(Budgivningen är nu avslutad. Högstbjudande blev Aftonbladets kulturredaktion, som därmed skänker 1000 kronor till Reportrar utan gränsers konto till stöd för Martin Schibbye och Johan Persson. Ett stort tack till er som deltog!)