Någon i din närhet som är ledsen och behöver prata om det? Gör då dig själv och honom eller henne en tjänst och undvik några av de vanligaste samtalsfallgroparna. Här är tre meningar jag vill stryka ur svenska språket.

1 Ryck upp dig!

Chanserna att den här uppmaningen ska fungera är små för att inte säga obefintliga. För antingen är man så under isen att det är omöjligt att av egen kraft rycka upp sig. Eller så mår man så pass bra att man av ren viljestyrka kan göra sig själv på bättre humör. Och då behöver man ingen uppmaning utifrån.

2 Nu pratar vi om något roligare!

Har ni lagt märke till hur ofta ”vi” används i övertalningssyfte? När någon vill få någon annan att göra på ett visst sätt genom att säga att ”vi” har bestämt det. Typ inga kakor till kaffet, det har vi ju kommit överens om. Eller föräldrafavoriten: Nu ska vi vara snälla.

Det är inte utsiktslöst att få en deppig själ att prata om nånting roligare. Men var ärlig i stället för hurtig. Säg som det är: ”Du kanske skulle behöva prata längre om det här, men just nu orkar jag inte så kan vi byta ämne.”

3 Tänk inte så mycket!

En riktig klassiker, ofta yttrad av människor som själva tänker för lite för sitt eget och omgivningens bästa. Kan man dra ner på det meningslöst repetitiva tänkandet så är väl det gott och väl. Men det är inget fel med att försöka förstå varför ens liv ser ut som det gör och vad man vill göra åt det. Dessutom kommer en tänkande människa som mår dåligt garanterat att avkoda ”tänk inte så mycket” som ”det är fel på dig som person”.

Det som många med mig vet fungerar är det mest självklara, att lyssna. Och att gå ut och gå tillsammans – rörelse hjälper. Samt att dela med sig av sina egna sår. Inte för att överträffa den andra utan för att det både tröstar och ger nya perspektiv.